Al-Anbya
الأنبياء
Profeterna · 112 verser
- 1
ٱقْتَرَبَ لِلنَّاسِ حِسَابُهُمْ وَهُمْ فِى غَفْلَةٍ مُّعْرِضُونَ
Stunden för människornas räkenskap närmar sig, men de vänder sig likgiltigt bort.
- 2
مَا يَأْتِيهِم مِّن ذِكْرٍ مِّن رَّبِّهِم مُّحْدَثٍ إِلَّا ٱسْتَمَعُوهُ وَهُمْ يَلْعَبُونَ
Så snart en ny uppmaning från deras Herre når dem lyssnar de men de gör sig samtidigt lustiga över den.
- 3
لَاهِيَةً قُلُوبُهُمْ ۗ وَأَسَرُّوا۟ ٱلنَّجْوَى ٱلَّذِينَ ظَلَمُوا۟ هَلْ هَـٰذَآ إِلَّا بَشَرٌ مِّثْلُكُمْ ۖ أَفَتَأْتُونَ ٱلسِّحْرَ وَأَنتُمْ تُبْصِرُونَ
Ja, deras hjärtan är distraherade. Och dessa orättfärdiga människor viskar i hemlighet till varandra: ”Är [Muhammed] inte bara en vanlig människa som ni? Ska ni låta er förhäxas [av hans skrift], trots att ni kan genomskåda den?”
- 4
قَالَ رَبِّى يَعْلَمُ ٱلْقَوْلَ فِى ٱلسَّمَآءِ وَٱلْأَرْضِ ۖ وَهُوَ ٱلسَّمِيعُ ٱلْعَلِيمُ
Han svarade dem: ”Min Herre vet vad som yttras i himlen och på jorden; han är den som hör allt, vet allt.”
- 5
بَلْ قَالُوٓا۟ أَضْغَـٰثُ أَحْلَـٰمٍۭ بَلِ ٱفْتَرَىٰهُ بَلْ هُوَ شَاعِرٌ فَلْيَأْتِنَا بِـَٔايَةٍ كَمَآ أُرْسِلَ ٱلْأَوَّلُونَ
Men de säger också: ”Denna [skrift] består bara av virriga drömmar! Nej, han har hittat på alltihop! Nej, han är egentligen bara en poet! Låt honom ge oss ett tecken, som de tidigare sändebuden.”
- 6
مَآ ءَامَنَتْ قَبْلَهُم مِّن قَرْيَةٍ أَهْلَكْنَـٰهَآ ۖ أَفَهُمْ يُؤْمِنُونَ
Inget av de samhällen som vi utplånat före dem antog tron [trots alla tecken]. Skulle då dessa tro?
- 7
وَمَآ أَرْسَلْنَا قَبْلَكَ إِلَّا رِجَالًا نُّوحِىٓ إِلَيْهِمْ ۖ فَسْـَٔلُوٓا۟ أَهْلَ ٱلذِّكْرِ إِن كُنتُمْ لَا تَعْلَمُونَ
De som vi sände före dig var män till vilka vi gav vår uppenbarelse. Om ni själva saknar kunskap, fråga då de skriftkunniga.
- 8
وَمَا جَعَلْنَـٰهُمْ جَسَدًا لَّا يَأْكُلُونَ ٱلطَّعَامَ وَمَا كَانُوا۟ خَـٰلِدِينَ
Vi gjorde dem inte till varelser som klarar sig utan föda, och inte heller var de odödliga.
- 9
ثُمَّ صَدَقْنَـٰهُمُ ٱلْوَعْدَ فَأَنجَيْنَـٰهُمْ وَمَن نَّشَآءُ وَأَهْلَكْنَا ٱلْمُسْرِفِينَ
Därefter uppfyllde vi vårt löfte till [sändebuden] och räddade dem och de som vi ville rädda, medan vi förintade de som gått över gränsen.
- 10
لَقَدْ أَنزَلْنَآ إِلَيْكُمْ كِتَـٰبًا فِيهِ ذِكْرُكُمْ ۖ أَفَلَا تَعْقِلُونَ
Vi har sänt ner en skrift till er, som är källan till er ära. Använder ni då inte ert förstånd?