Al-Qiyamah
القيامة
Uppståndelsen · 40 verser
- 1
لَآ أُقْسِمُ بِيَوْمِ ٱلْقِيَـٰمَةِ
Jag svär vid uppståndelsens dag,
- 2
وَلَآ أُقْسِمُ بِٱلنَّفْسِ ٱللَّوَّامَةِ
och jag svär vid den självförebrående själen!
- 3
أَيَحْسَبُ ٱلْإِنسَـٰنُ أَلَّن نَّجْمَعَ عِظَامَهُۥ
Tror människan att vi inte ska sätta samman hennes ben på nytt?
- 4
بَلَىٰ قَـٰدِرِينَ عَلَىٰٓ أَن نُّسَوِّىَ بَنَانَهُۥ
Jo, vi är kapabla att till och med återställa hennes fingerspetsar.
- 5
بَلْ يُرِيدُ ٱلْإِنسَـٰنُ لِيَفْجُرَ أَمَامَهُۥ
Men människan vill leva i trots och synda livet ut.
- 6
يَسْـَٔلُ أَيَّانَ يَوْمُ ٱلْقِيَـٰمَةِ
Hon frågar [hånfullt]: ”När infaller egentligen denna återuppståndelsens dag?”
- 7
فَإِذَا بَرِقَ ٱلْبَصَرُ
[Det är dagen] då blicken stelnar [av fasa]
- 8
وَخَسَفَ ٱلْقَمَرُ
och månen blir alldeles mörk,
- 9
وَجُمِعَ ٱلشَّمْسُ وَٱلْقَمَرُ
och solen och månen slås samman.
- 10
يَقُولُ ٱلْإِنسَـٰنُ يَوْمَئِذٍ أَيْنَ ٱلْمَفَرُّ
Den dagen ska människan ropa: ”Vart kan jag fly?”